Möt Nokuhtabo

Hejsan,

Ursäkta om jag inte skrev något förra veckan, har varit ute och rest en längre resa med WiPSU. Men så sjukt kul all läsa om vad ni har för er nu när jag är tillbaks i Harare 🙂

Annabel håller helt med mycket roligare med kattungar dvs om ditt skrivbord liknar det rådande kaoset på mitt 😉 men måste nog ändå stå för att jag föredrar bilden på noshörningarna så otrolig härlig. Dock ska det erkännas att din story ger mig liten knipa i magen då jag inte lyfte ett finger för att hjälpa med punkteringen vi fick utan överlät mig helt till att fota den extremt torra vägen vi stod på. Känner mig sjukt opraktisk!

Anledningen till varför jag stod på vägen i gassande sol och fotade var dock att vi hade bokat in oss på ett hotell som visade vara 4h pendling från workshopen vi skulle hålla. Detta då området var nytt för WiPSU. Men men tänkte vi och bet ihop. Det ska tillägas att om är vägen till hotellet var bra så tog 4h pendling på en smal asfalt med en massa hål/grusväg/sand väg ut sin rätt.

Under denna resa träffade jag Nokuhtabo som jag tänkte presentera er lite närmare. Hon är 24år och är fem månader gammal på sitt nya jobb där hon är både personlig assistent till distriktets chef och administrativ assistent. Då ingen av oss som kommit dit kan Debele så följer Nokuhtabo med under oss för att tolka. Så Jon problem med språk känns igen. Fascinerande är dock att även om men talat ett annat språk tar de flesta och antecknar hälften på engelska?!? Hon berättar att för tre år sedan kunde hon knappast Shona (det största språket i Zimbawe). Alla kurser gavs på engelska på universitetet och alla hennes vänner kunde Debele, men hon bestämde hon sig att det var värt att lära sig Shona efter att hon fattat ögonen för killen som satt längst bak då de läste till deras kandidat i Lokal Administration. ”tur är det att jag kan språket nu, dels för sådana här saker, jag menar med jobbet, och dels för att vi har haft distans förhållande i ett år nu. Det är ganska kula att kunna byta språk ibland, att bara prata engelska blir så tråkigt. Det gör liksom telefonsamtalen mer dynamiska”
IMG_1645

Hon berättar vidare att hon är glad för att för att följa med om än bara för att lämna kontoret, där hon erkänner att jobbet ibland känns lite mycket ”det var svårt att lära sig att göra allt samtidigt. Jobbet jag har nu har liksom roterat mellan flera personer. Så när jag började fanns det inget system utan min första uppgift var att skapa rutiner från grunden. Ny-exad som jag är förstår du säkert att de tog lite på krafterna”

Nokuhtabo, gick ut från universitetet i julas, under några månader jobbade hon som lärare, där hon även tidigare jobbat under loven. Nu bor hon i ett hus bredvid distriktets huvud kontor. Hon delar huset med en kollega som kom samtidigt som hon. Då båda damerna spenderar helgerna i en närliggande stad, så än har de inte hittat så många vänner i den betydligt mindre staden. Hon berättade:”Vi roar oss med att gå på Karate träning istället. Jag har ärligt bara varit inne i tre butiker på huvudgatan. Jag tar med allt jag behöver när jag är hemma på helgerna. Det är lättast så. Jag hade några klasskompisar som bodde här under sinn universitets praktik de varnade mig. Det är inte så att de som bor här är elaka men det älskar att sprida rykten. Du vet en typisk småstad! För mig är det viktigt vad andra säger om mig. Framförallt kvinnorna hör tycker om att prata skit om andra kvinnor – jag vill hellre att de säger att jag är tråkig utan vänner än att de hittar på olika historier för att de ser mig göra något oskyldigt. Nä då har jag hellre inga vänner. Men det måste erkännas jag saknar familjen, här har man liksom ingen att anförtro sig åt.”

Hennes bror bor nu på en internat skolla och hennes storasyster gifte sig nyss, detta gör att då hon kommer hem på helgerna umgås hon mest med sin Mamma, och hennes två kusiner samt en av deras tre månade gamla bebis som också bor hos sin moster. Nokuhtabo’s pappa bor på farmen och de ses cirka två gånger om året. ”Jag tycker om att ta hand om mig själv så på helgerna går jag och fixar mina naglar. Funderade på att börja gå hos frisör också när jag flyttade hit, du vet för att fläta. Men det tar så lång tid att jag bestämde mig för att raka av allt, det blev förmycket helt enkelt. Men när jag kom hit igen efter intervjun fattade jag hur smart det var, jag menar tänk dig att jag bor och jobbar i denna konstanta hetta!”

Jag kan inte annat än hålla med henne vilken hetta! Hade gladeligen klippt av mig håret om jag stannat i mer än en vecka 🙂

Ojoj vad lång detta brev blev! Men som tack för att ni orkat läsa hela vägen tänkte jag bjuda på lite bilder

Ps Jon hamnar konstant i disfusioner här om SA. Känns som att de flesta jag känner här har antingen pluggar eller känner någon som bor i SA. Lander betraktas lite som en storebror, som många vill bli av med framförallt då SA har bestämt sig för att minska invandringen från Zim.

/Hanna

IMG_1534

IMG_2127

IMG_1613 IMG_1587 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s