Skräpets logik

I början tänkte jag inte på att det faktiskt finns ett mönster i hur människor slänger skräp och sopor. Jag tänkte inte heller på att mönstret faktiskt är globalt, att det går att se över hela världen. Ju mer jag rör mig i Pristina, ju mer jag reser runt i Kosovo, desto tydligare blir det att nedskräpningen följer detta globala mönster. Jag heter Tove och gör min praktik i Kosovos huvudstad Pristina. Jag arbetar med frågor som rör genus och jämställdhet på organisationen Peer Educators Network.

Jag har spenderat lite över tre veckor i Kosovo och rest genom landet med både bil och buss, och jag ser ett mönster gällande soporna. Ju fattigare områden, desto mer sopor. Stadskärnan i Pristina hålls efter och papperskorgar och soptunnor finns. På landsbygden är fallet ett annat. Där finns det liten eller ingen möjlighet för människor att slänga sina sopor i kärl. Istället hamnar soporna i vattendrag,  högar på marken eller ligger slängda längs vägarna. Det är också tydligt att inne i Pristina finns det fler möjligheter att slänga soporna i kärl i de rikare delarna, medan i de mindre rika delarna duggar petflaskor, plastpåsar och soppåsar tätt.

Jag frågade en gång kvinna som hjälpte mig hitta hem (jag kan ha råkat gå vilse), vad hon tyckte borde göras för att skapa en bättre sophantering i Kosovo. Hon tryckte på tillgängligheten, att se till att människor ges möjlighet att slänga sopor. Det handlar ofta inte om ovilja eller oförmåga hos människor när skräp hamnar i naturen, menade hon. Det handlar om att incitament måste skapas för att ge människor möjlighet till en bättre vardag. Jag instämde helt och fullt.

SOPOR LANDSBYGD

Det handlar för mig också om internationella arrangemang. Rika länder måste ta sitt ansvar och se till att hjälpa länder som inte har lika stora ekonomiska medel att stå på sina egna, gröna ben. Solidariteten stannar inte vid gränsen mellan stadskärnan och landsbygden, eller mellan länder. Den stannar inte heller mellan kontinenter. Den finns överallt där det finns människor som är villiga att upprätthålla solidariska grundprinciper och solidariskt tankegods. Det är extra viktigt att minnas detta när den 28:e februari 2016 har passerat, dagen då det var exakt 30 år sedan Olof Palme mördades, därför känns det lämpligt att avsluta med hans ord:

Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.

Tove Jansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s