Symbolernas värde: fallet ESC

Enligt uppslagsverket Nationalencyklopedin är en flagga symbol för en konkret företeelse uppbackad av en social enhet, exempelvis ett land eller ett parti. Relationen ska även ha blivit ”uttryckligt bestämd”. I Kosovos fall är symboliken ett ständigt gissel för staten. Svårigheterna som följer av att inte bli erkänd som stat av Förenta Nationerna har gjort den kosovanska flaggan extra laddad som symbol, just den här veckan.

Några dagar per år, närmare bestämt i början av maj, förvandlas Europa med omnejd till en stor discoboll. Staternas bidrag representeras som glimrande diamanter i detta ständigt snurrande jippo som kallas för Eurovision Song Contest. Just nu är finalen för Eurovision Song Contest i antågande. Stockholm står som arrangör för detta musikaliska evenemang som tillfälligt tillåter Europa att andas ut från politik och konflikter. Eller? Som alltid i stora evenemang så är politiska spänningar närmast oundvikliga. När hela världen ser direktsänd TV blir visuella symboler ett starkt sätt att visa ställningstagande. Globala sportevenemang är ett klockrent exempel på symbolernas genomslagskraft. Kommer ni exempelvis ihåg när höjdhopparen Emma Green Tregaro tog ställning mot de ryska antigaylagarna inför OS i Sotji 2014 genom att måla sina naglar i prideflaggans färger? Ni som brukar titta på Eurovision vet att samma politiska spänningar går att finna där.

Med arrangemang kommer även ansvar. I dagarna lät styrelsen för Eurovision Song Contest meddela att publiken endast kommer att få vifta med flaggor som tillhör deltagarländerna, stater som har erkänts av FN, regnbågsflaggan och Europeiska Unionens flagga. Därtill publicerades en lista med ”politiska flaggor” som är förbjudna att vifta med under Eurovision 2016, i listan gick det att återfinna flaggor vars förbud var mer omdiskuterat än andras. Ansvarstagandet blev ett tydligt ställningstagande. Kosovos och Palestinas flaggor fanns exempelvis representerade på listan bland förbjudna flaggor, i sällskap av fascistiska och terroristiska flaggor. Reaktionerna lät sig inte väntas. Protester höjdes över hela Europa och många ställde sig frågan vad som bestämmer om en flagga är politisk eller inte.

Det går nog inte att undvika att Eurovision Song Contest blir en arena för politiska ställningstaganden. Där det finns människor, finns det också politik. Den kosovanska flaggan är en direkt symbol för frigörelse, för den utbrytarstat som Kosovo faktiskt är.

Jag såg i alla fall Kosovos (förbjudna) flagga vifta bland andra europeiska flaggor i Eurovisions direktsända semifinal, tisdagen den 10 maj. I mina ögon blev den kosovanska flaggan plötsligt en symbol för gemenskap.

Anna Berglind

 

 

Inga problem

Scenen släcks.

Spridda applåder, och några av ungdomarna på scenen suckar. ”Det betyder ju otur att få applåder efter ett genrep!”. Nåväl. Manusförfattarna applåderar igen, högt och hjärtligt.  Hur som helst kommer premiären att vara klockan nitton ikväll, och då ska allt sitta, oavsett vad skrocket säger.

Trots att pjäsen heter S’ka problem (svenska: inga problem), så har arbetet kantats av frågetecken som har hopat sig, flyttat sig och aldrig riktigt gjort sorti från scenen. I sju dagar har repetitionerna inför S’ka problem duggat tätt. Passen har varit långa och rasterna korta, vilket har satt ungdomarna och medarbetarna på prov.

Varannan dag har det regnat ute. Men det har vi inte märkt inomhus, på Schlachthaus Theatre i centrala Bern. Sexton ungdomar har i sju dagar övat på scenbyten, att förmedla mening i replikerna och pysslat med rekvisita. För mig som har spelat amatörteater innan är det en stor skillnad att scenen är öppen och utan gardiner, vilket gör pressen att komma ihåg scenbyten ännu större utan tillgång till manus och kladdpapper i kulisserna under pjäsens gång.

Ikväll kommer scenen att tändas klockan nitton, och då ska allt sitta. Eller så kanske det inte gör det. Men att se de vänskapliga band som just nu knyts i Bern mellan ungdomar i Kosovo och Schweiz ger projektet så mycket större mening än en föreställning.