Symbolernas värde: fallet ESC

Enligt uppslagsverket Nationalencyklopedin är en flagga symbol för en konkret företeelse uppbackad av en social enhet, exempelvis ett land eller ett parti. Relationen ska även ha blivit ”uttryckligt bestämd”. I Kosovos fall är symboliken ett ständigt gissel för staten. Svårigheterna som följer av att inte bli erkänd som stat av Förenta Nationerna har gjort den kosovanska flaggan extra laddad som symbol, just den här veckan.

Några dagar per år, närmare bestämt i början av maj, förvandlas Europa med omnejd till en stor discoboll. Staternas bidrag representeras som glimrande diamanter i detta ständigt snurrande jippo som kallas för Eurovision Song Contest. Just nu är finalen för Eurovision Song Contest i antågande. Stockholm står som arrangör för detta musikaliska evenemang som tillfälligt tillåter Europa att andas ut från politik och konflikter. Eller? Som alltid i stora evenemang så är politiska spänningar närmast oundvikliga. När hela världen ser direktsänd TV blir visuella symboler ett starkt sätt att visa ställningstagande. Globala sportevenemang är ett klockrent exempel på symbolernas genomslagskraft. Kommer ni exempelvis ihåg när höjdhopparen Emma Green Tregaro tog ställning mot de ryska antigaylagarna inför OS i Sotji 2014 genom att måla sina naglar i prideflaggans färger? Ni som brukar titta på Eurovision vet att samma politiska spänningar går att finna där.

Med arrangemang kommer även ansvar. I dagarna lät styrelsen för Eurovision Song Contest meddela att publiken endast kommer att få vifta med flaggor som tillhör deltagarländerna, stater som har erkänts av FN, regnbågsflaggan och Europeiska Unionens flagga. Därtill publicerades en lista med ”politiska flaggor” som är förbjudna att vifta med under Eurovision 2016, i listan gick det att återfinna flaggor vars förbud var mer omdiskuterat än andras. Ansvarstagandet blev ett tydligt ställningstagande. Kosovos och Palestinas flaggor fanns exempelvis representerade på listan bland förbjudna flaggor, i sällskap av fascistiska och terroristiska flaggor. Reaktionerna lät sig inte väntas. Protester höjdes över hela Europa och många ställde sig frågan vad som bestämmer om en flagga är politisk eller inte.

Det går nog inte att undvika att Eurovision Song Contest blir en arena för politiska ställningstaganden. Där det finns människor, finns det också politik. Den kosovanska flaggan är en direkt symbol för frigörelse, för den utbrytarstat som Kosovo faktiskt är.

Jag såg i alla fall Kosovos (förbjudna) flagga vifta bland andra europeiska flaggor i Eurovisions direktsända semifinal, tisdagen den 10 maj. I mina ögon blev den kosovanska flaggan plötsligt en symbol för gemenskap.

Anna Berglind

 

 

Kosovo – ett land i specialundervisning

Jag har fortsatt tänka på Europa och Kosovo. Tanken om Europa som den lilla kontinenten med den stora makten har gamla anor. Europeiska Unionen (EU) har i mina ögon varit räddningen för Europa – Unionen har förenat flera stater och skapat ett unikt, ömsesidigt beroende.

Dock är tanken om samarbete och ömsesidigt beroende extremt känslig för intressekonflikter. Ekonomiska sanktioner har fungerat som en piska på EU:s medlemsstaters fingrar, där Tyskland och Frankrike varit lärarna för östra Europa medan de nordiska staterna har agerat duktiga elever med bäst betyg i klassen. Den europeiske eleven Kosovo får speciell hemundervisning där specialpedagogen EURLEX (EU:s juridiskt stöttande organ i Kosovo), ger lektioner i hur lagen ska följas på bästa sätt. Men vad tycker egentligen Kosovo specialundervisningen?

Kosovo är långt ifrån självklart att ingå i begreppet ”Europa”. För ett tag sedan hörde jag några vänner säga att Slovenien inte kan räknas som Balkan längre, på grund av landets europeisering i och med inträdet i EU år 2004. Det säger en del om hur Kosovo ser på Europa, att Slovenien har bytt sida och kanske även identitet från Balkan till Europa. En vän från Kosovo pratade i samma banor om hur Kosovo ska kunna anpassas till att bli en del av EU. Precis som att EU skulle vara den enda vägen för Kosovo att gå. En annan vän från Kosovo sa: ”Kosovo is an EU-project. So if EU are going down, we are going down”.

Precis utanför mitt kontor finns EURLEX logga sprayad, överkryssad i rött. Jag vet inte vem som har gjort det och i vilket exakt syfte, men det är utan tvekan ett sätt att visa ett ogillande över EURLEX inblandning. Nationalismen är utbredd i Kosovo och den brinnande stoltheten över självständigheten är svår att kombinera med samarbeten, som kräver givande, tagande, och framför allt: förtroende. Ett annat klotter i närheten visar hur Kosovo 2016 kan se fram emot ”ännu ett skitår”.

DSC_0466
”Happy 2016”.

Som det ser ut nu så lär Kosovo få sitta i EU:s specialpedagogiska skolbänk ett tag till. I mina kommande inlägg planerar jag att undersöka vad ungdomar i Kosovo har för tankar om Europa.

Anna Berglind

 

 

 

Albanien: medborgarna deltar i samhällsutvecklingen

Under 2015 genomgick Albanien en kommunreform där 378 tidigare kommuner slogs ihop till 61. I samma veva hölls lokalval och många kommuner befinner sig just nu i en process kring att ta fram nya strategier och budgetar där alla delar av de nya kommunerna skall inkluderas. Många av de partnerorganisationer som Olof Palmes Internationella Center stöttar i Albanien jobbar, och har under flera år tidigare jobbat, med att inkludera medborgarna i framtagandet av dessa styrdokument. Konceptet kallas för ”deltagande budgetering” och olika partnerorganisationer arbetar med denna metod på lite olika sätt. Fortsätt läsa ”Albanien: medborgarna deltar i samhällsutvecklingen”